Fåglarna kvittrar. Änderna kämpar för sina revir. Katten Isak verkar må bättre idag. Och det är en alldeles magisk morgon, med spegelblankt vatten och solen som värmer och visar att våren är runt hörnet.
Ändå.
Det är mycket på gården just nu. Känner stressen i bröstet. Symptomen från tidigare utbrändhet kommer tillbaka och jag kan inte – förlåt har svårt – värja mig mot det.
Jag går ut halv sex, ber om hjälp att hantera det. Försöker strukturera, prioritera.Det går lite bättre. Stressen för det praktiska gör att jag pausar det som jag egentligen tycker är viktigast, skrivandet. Är usel på att hävda mina egna behov. Det blir tomma fraser.
Det är så lätt att ge andra goda råd. De är viktiga. Att dela med sig av styrkor och av svagheter, att våga vara öppen. Jag har blivit hjälpt, men hamnar också i svackor. För omgivningen blir det jobbigt när jag reagerar med mörkerkänslor. Tänker först att jag pausar bloggen några dagar, men ändrar mig. Att skriva är terapi, även om det blir en kortare stund.
Det är mitt råd idag. Skriv. Bekymra dig inte om språket, om det är välformulerat. Det viktiga är att tanken kommer på pränt. När det är bra, men framför allt när du mår lite sämre. Skriv.
Kväll.
Det blev en utmärkt dag.När det är kväll läser jag om en som skrev och vad han skrev i Nya Testamentet: Johannes. Första brevet ett antal verser i kapitel 2.
”Mina kära, vad jag skriver här är inget nytt bud utan ett gammalt som ni har haft från början. Detta gamla bud är ordet som ni har fått höra. Ändå är det jag skriver ett nytt bud — det visar både hans och ert liv. Ty mörkret viker och det sanna ljuset lyser redan. Den som säger sig vara i ljuset men hatar sin broder är ännu kvar i mörkret. Den som älskar sin broder förblir i ljuset och har ingenting inom sig som leder till fall. Men den som hatar sin broder är i mörkret; han vandrar i mörkret och vet inte vart han går, ty mörkret har gjort hans ögon blinda. Jag skriver till er, mina barn: ni har fått era synder förlåtna för hans namns skull. Jag skriver till er, fäder: ni känner honom som är till från början. Jag skriver till er som är unga: ni har besegrat den Onde. Jag har skrivit till er, barn: ni känner Fadern. Jag har skrivit till er, fäder: ni känner honom som är till från början. Jag har skrivit till er som är unga: ni är starka och Guds ord förblir i er och ni har besegrat den Onde. Älska inte världen och det som finns i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. Ty det som finns i världen, vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden skryter med, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen förgår med sina lockelser, men den som gör Guds vilja består för evigt.”
Första Johannesbrevet 2:7-17 B2000 https://www.bible.com/154/1jn.2.7-17.b2000
No Comments